apae

Torsdagen 110804 klockan 14.35 föddes vår fantastiska son.


Vattnet gick redan klockan sex på onsdagmorgon, vi åkte då in på en snabb kontroll på förlossningen och allt var bra med bebisen. Jag bev glad när det var min barnmorska Marisel från vårdcentralen som jobbad då. Vi åkte efter det och åt glass på mcdonalds sedan åkte vi hem och väntade in värkarna, värkarna var inte alls så starka under dagen. Men klockan två på natten stod jag inte ut längre och vi åkte då in till förlossningen på nytt. Jag var bara öppen en cm men vi fick ändå stanna och fick ett förlossningsrum. Jag vet inte riktigt vad som händer under natten förutom att det gjorde obeskrivligt ont. Oskar var ett enormt stort stöd och var helt underbar under hela förlossningen. Vi provade tens, det hjälpte inge vidare men jag fick senare lustgas som hjälpte en del efter ett tag men jag trodde ändå inte att jag skulle klara av att föda ut bebisen framtill jag fick ryggbedövningen, jag kände då att jag visst skulle kunna klara av förlossningen. Bedövningen var helt underbar och jag började förbereda mig mentalt inför krystvärkarna. Marisel hade börjat jobba igen och jag förstod att hon skulle vara med under själva födseln och jag kände mig då lite lugnare. Det var många timmar som gick från att vi kom in till bebisen var född men jag hade ingen tidsuppfattning utan var helt koncentrerad på det som hände just för tillfället. Vid tolv kände jag hur han i magen kom allt längre ner och värkarna blev allt starkare senare kom krystvärkarna. När Marisel sa att det var tid att börja krysta blev jag rädd men förstod samtidigt att vi snart skulle få träffa vårt underverk det gav mig kraft och efter ett tag så kom huvudet ut mer och mer och sedan var hela vårt barn ute och han låg på mitt bröst. Jag och Oskar fick titta på honom och hela kroppen fylldes av en kärlek som inte går att beskriva. Han var äntligen här! Han vägde 4110 gram och var 51 cm lång. Vi har väntat och längtat så länge på honom och helt plötsligt så fanns han med oss.   

Vi var på BB i två dygn och nu är vi hemma, vilket känns helt underbart. Vi njuter av varje sekund som vi har med Levi. Han är det finaste som finns.